Recension: Avatar

”En dröm du aldrig vill vakna upp ur”

 

BETYG: 5/5

Det har gått cirka 12 år sedan James Cameron hänförde oss med hans mästerverk Titanic och nu har han gjort det igen om inte ännu mäktigare och pampigare. Cameron själv har sagt att han hade jobbat med avatar projektet sedan 1995 det vill säga nästan femton år. Filmen Avatar är ett stycke filmhistoria i sig och det blir svårt för kommande projekt att slå Mr. Camerons framtidsvision.

Historien utspelar sig cirka 150 år fram i tiden (man hittar inga tecken på att den utspelar sig långt fram men tack vare en kompis observationsförmåga märkte han att datumen fanns med i en videodagbok som framkommer då och då i filmen, håll utkik efter det!) Jordens resurser börja ta slut och nu riktar man sina pengatörstiga munnar ut i rymden för att hitta det man söker efter. Man hittar en planet kallad Pandora vars invånare är allt från konstigt klädda noshörningar till coola drakar till en sorts slända som flyger med en eldpropeller och sist men absolut inte sämst så bor det så kallade Na'vis på Pandora. Na’vi är en sorts männsikoliknande blå varelser som lever i samklang med Pandoras natur och djurliv.



Man får följa den rullstolsbundna före detta marinsoldaten Jake Sully (Sam Worthington) och hans besättning på en bas på Pandora. Basens ledare utgörs utav biologen Dr. Grace Augustine (Sigourney Weaver), den hårdnackade Colonel Miles Quaritch (Stephen Lang) och hans pengakåta byråkrat Parker Selfridge (Giovanni Ribisi). Jake är rekryterad till basen av en anledning: Han ska bli en så kallad avatar, det vill säga en avbild av sig själv som en Na’vi. Meningen är att han ska infiltrera en grupp Na’vis och övertyga de att flytta så att människorna kan komma åt det viktiga mineralet Unobtainium som råkar finnas i sin största mängd rakt under trädet där gruppen Na’vis bor. Tvisten mellan människorna och Na’vis leder till krig som sätter själva Pandora i riskzonen. Mitt i denna kamp hamnar Jake och hans Na’vi kompis Neytiri (Zoë Saldaña) som han genast blir förälskad i. Jake måste nu alltså välja antingen människorna eller Na’vi.


Filmen innehåller mängder av övertydliga budskap såsom lojalitet, kärlek vinner över allt, att vi människor ska ta hand om jorden och liknande. Filmen har en hel del parallella likheter med klassiska disneyfilmer såsom Atlantis och Pocahontas. Men det är inte varken storyn eller karaktärerna som är höjdpunkten i den här 161 minuter långa rullen utan det är de helt underbara effekterna och de magiska miljöerna som Pandora visar upp. Ser man dessutom filmen i 3D blir ju knappast resultatet sämre.


Det finns konstigt nog negativa delar i filmen tillexempel så är huvudstoryn väldigt förutsägbart och man kan i princip räkna ut hela storyn bara utifrån trailern men samtidigt så är det här en filmrevolution signerad en mästare likt Cameron. Filmen kommer att leva kvar i minnet under flera år och den har förhoppningsvis också satt ribban för kommande generationer i filmskapande. Denna film är som en ända lång underbar magnifik och fullkomligt fantastiskt dröm som man aldrig vill vakna upp ur.


Kuriosa

  • Till en början så ville Cameron att alla skådespelare skulle vara datoranimerade, detta ändrade han dock allt eftersom
  • Sigourney Weavers karaktär Dr. Grace Augustine var först tilltänkt att vara man.
  • Filmen är världens fjärde dyraste film genom tiderna bara Pirates Of The Caribbean 3, Spiderman 3 och Harry Potter och halvblodsprinsen har varit dyrare.

Kommentarer
Postat av: Emil Öhlin

Snyft, vilket mästervärk. Vilken härlig miljö, karaktärer och handling. Strålande recension btw min vän

2009-12-22 @ 22:54:39
URL: http://mannenmille.blogg.se/
Postat av: sanningssägare

Pissfilm

2010-01-18 @ 19:45:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0