Recension: Avatar
”En dröm du aldrig vill vakna upp ur”
BETYG: 5/5
Historien utspelar sig cirka 150 år fram i tiden (man hittar inga tecken på att den utspelar sig långt fram men tack vare en kompis observationsförmåga märkte han att datumen fanns med i en videodagbok som framkommer då och då i filmen, håll utkik efter det!) Jordens resurser börja ta slut och nu riktar man sina pengatörstiga munnar ut i rymden för att hitta det man söker efter. Man hittar en planet kallad Pandora vars invånare är allt från konstigt klädda noshörningar till coola drakar till en sorts slända som flyger med en eldpropeller och sist men absolut inte sämst så bor det så kallade Na'vis på Pandora. Na’vi är en sorts männsikoliknande blå varelser som lever i samklang med Pandoras natur och djurliv.
Det finns konstigt nog negativa delar i filmen tillexempel så är huvudstoryn väldigt förutsägbart och man kan i princip räkna ut hela storyn bara utifrån trailern men samtidigt så är det här en filmrevolution signerad en mästare likt Cameron. Filmen kommer att leva kvar i minnet under flera år och den har förhoppningsvis också satt ribban för kommande generationer i filmskapande. Denna film är som en ända lång underbar magnifik och fullkomligt fantastiskt dröm som man aldrig vill vakna upp ur.
Kuriosa
-
Till en början så ville Cameron att alla skådespelare skulle vara datoranimerade, detta ändrade han dock allt eftersom
-
Sigourney Weavers karaktär Dr. Grace Augustine var först tilltänkt att vara man.
- Filmen är världens fjärde dyraste film genom tiderna bara Pirates Of The Caribbean 3, Spiderman 3 och Harry Potter och halvblodsprinsen har varit dyrare.
Snyft, vilket mästervärk. Vilken härlig miljö, karaktärer och handling. Strålande recension btw min vän
Pissfilm